- Project Runeberg -  Lärobok i Geologien med särskild tillämpning på Sverige och dess landtbruk /
405

(1868) [MARC] Author: Carl Erik Bergstrand - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jordarternas indelning. 405
med Fyrisåns vatten, att den åtminstone ännu är oåtkomlig för odling af ädlare växter, ehuru träsket är helt och hållet igenväxt af fräken, vass och dylikt.
Genom mossarnas och kärrtrakternas utdikning erhållas ofantliga områden af odlingsbar jord. De geologiska aflagringar, som bilda sig i de Upländska mossarna och sänka skogsängsmarkerna, äro i allmänhet följande. Torfmossarnas botten består vanligtvis af diluviallera eller mergel; derofvanpå ligger först ett lager af gyttja, hvars färg är grönblå eller ljusgrå; stundom är den nästan hvit och utgöres då vanligen till en stor del af söttvattenssnäckor samt kallas snäckgyttja. Då gyttjan får torka i luften liknar den gråpapper och låter klyfva sig i tunna skifvor. Gyttjelagrens mäktighet är från några fot till 3 å 4 alnar eller någongång derutöfver. Några jordarter, som bestå af sådan gyttja eller som den ock kallas papperstorf, är man mera sällan i tillfälle att iakttaga; dessa lager ligga nemligen likasom svartleran pä djupet och äro då öfvertäckta af dy- och torflager. Till en början trifvas ej andra än sämre grässlag, såsom starrarter och dylikt å dessa jordarter, men efter några års förlopp och sedan jorden blifvit gödslad och väl uppbrukad, lämpa de sig för odling af thimotej och andra ädlare foderväxter. Det är egentligen vid urtappning af träsk, sänka kärr och myrsjöar, som man är i tillfälle att göra dessa iakttagelser; botten af dessa sjöar består merändels af gyttja, som då torrlägges och uppodlas.
Ofvanpå gyttjan i torfmossarna följer ett lager af dyjord, som bildats af förmultnade mossarter eller trädstammar och buskar (torfdy, trädtorf o. s. v.). Detta lager öfvergår sedan i den egentliga torfjorden, som ännu innehåller oförmultnade växtlemningar. Utom dyjordens och torfvens användning till fabrikation af bränntorf, kunua

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:51:50 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geolgn/0415.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free