Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6. Systemet Rhein. Riktning N. 11° 4’O. Omkring Christiania och pä flera andra ställen i Norge. Infaller under Triasformationen.
7. Systemet Westalperna. Riktning N. 28° 19’O. Kölen och dermed pärallela berg i Skandinavien. Denna epok inträffar under miöcenformationen.
Sedermera känna vi, huruledes nästan hela Skandinaviens fasta land öfversvämmades af hafvet under diluvialformationen, hvarefter åter en höjning vidtog, som fotsättes ännu i våra dagar.
Vid kapitlet om bergarternas sönderdelning och förvittring sid. 242 och följande skulle åtskilligt kunna vara att tillägga, isynnerhet om halten af salpetersyrlig ammoniak uti luften och betydelsen deraf vid mineraliers och jordarters förvittring. Man har trott sig finna, det salpetersyrlig ammoniak uppstår vid förbränning, förruttnelse och vattens afdunstning m. m. och att denna förening vid dessa tillfällen bildas af qväfve och vattnets elementer. Likaledes känner man, att genom luftens elektricitet en del af atmosferens syre förvandlas i annat allotropiskt tillstånd eller bildar s. k. ozon, som sedan mera energiskt än det vanliga syret angriper och förenar sig med andra kroppar.
Salpetersyrliga ammoniakens verkningar sträcka sig emellertid till alla de föremål, som beröras af atmosferiska luften. Metallers oxidering, silikaters sönderdelning, jordarters ytterligare förvittring o. s. v. förorsa’kas sålunda ej endast af syret, kolsyran och vattnet, utan ock af det nämnda salpetersyrliga saltet. Många företeelser, hvilkas orsaker hittills blott otillfredsställande kunnat förklaras, hafva härigenom erhållit sin rätta belysning. Man vet t. ex. att ammoniak alltid förekommer i jernrost, att mängden af qväfveförenin-gar under vissa omständigheter ökas i åkerjordarterna, såsom vid förvittring, vid humuskroppars förruttnelse och då marken beskuggas af bladrika växter o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
