Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bragta kalken, hvilken såsom kolsyrad kalk ej återfinnes i
hafsvatten, synes dels kemiskt utfällas ur flodvattnet, som emedan
det är lättare än hafsvattnet, länge håller sig på ytan, innan
det blandas med det salta vattnet, dels upptagas af djur och
växter, för att tjena som skal eller stomme. Att den kolsyrade
kalken på detta sätt kan gifva uppkomst till mäktiga aflagringar
skall visas längre fram. Koksaltet, som endast finnes till en
mängd af högst 3 % i ocean-vattnet, är alltför lätt löst för att
kunna utfällas ur en så föga koncentrerad saltlösning. På
bottnen af de stora hafven kunna således ej uppkomma några
saltaflagringar. Detta kan endast ske i afstängda hafsvikar eller
insjöar med salt vatten genom vattnets bortdunstning. Då en
insjö saknar hvarje annat aflopp än den genom solvärmet
frambragta afdunstningen, och då genom denna endast rent vatten
bortgår, samt tillflöden årligen medföra koksalt, så måste vattnet
i en dylik sjö efter hand blifva allt saltare.
Jemte Döda Hafvet, Kaspiska Hafvet och Stora Saltsjön kan Eltonsjön,
en af de många steppsjöarne i sydöstra Byssland, tjena som exempel på en
insjö utan aflopp. I Eltonsjön, som har en areal af bortåt 2:ne qvadrat mil,
utfalla 8 floder, hvilka under regntiden (om våren) tillföra sjön en mängd
salt från de af koksalt genomdruckna stepperna, som ursprungligen äro
gammal hafsbotten. Om sommaren bortdunstar till stor del den grunda (en
meter djupa) sjöns vatten och på sjöbottnen afsätter sig ett ej obetydligt
6—20 centimeters (2—7 tum) lager af saltkristaller. Detta har fortgått i
århundraden eller årtusenden och numera bearbetas de mägtiga
saltlagren, och Eltonsjön förser Ryssland med bortåt 8 1/2 mill. kilogram (200,000
centner) salt årligen. På
liknande sätt antagas de ofantliga
saltaflagringarne vid Wieliczka
i Galicien och vid Stassfurt i
Preussen hafva uppkommit.
Bild 11 är en
genomskärning af saltgrufvan vid
Stassfurt. Lagret är 237 meter (800
fot) mägtigt och består af
3—17 c. m. (1—6 tum) tjocka
skikt af rent koksalt med
mellanlagringar af högst 7 m.
m. (1/4 tum) tjocka strimmor
af svafvelsyrad kalk. Lagren c,
d och e utgöras af flera andra
slags salter (deribland den s.
k. Stassfurter-kali) i blandning
med koksalt. Det hela betäckes
af sandsten (b). Äfven gips- och
dolomit-aflagringar antagas
hafva uppkommit på ett
liknande sätt.
Genomskärning af saltgrufvan vid Stassfurt.
B. Is.
Luftseglare och personer, som bestigit höga berg, hafva att
berätta, huru det blir allt kallare och kallare, ju högre upp i luf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
