Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
KORALLBILDNINGAR.
ganska djup vattenbassin eller lagun, som genom en eller flere öppningar
står i förbindelse med hafvet.
Emedan djupet utanför dam- och ringrefven ofta uppgår till flere tusen
fot, på hvilket stora djup koralldjuren ej kanna lefva, så hafva dessa djur
ej kunnat uppbygga det ofantliga refvet direkte från hafsbottnen, under
antagande att djupet alltid varit detsamma. Länge sökte man derföre
förgäfves tyda uppkomsten af korallrefven, till dess slutligen engelsmannen
Darwin lyckades lemna en tillfredsställande lösning. Såsom
förklaringsgrund antager han en fortgående sänkning af hafsbottnen. Kustrefvet är
den ursprungliga formen. Sker ingen rubbning i förhållandet emellan haf
och land, så kan kustrefvet endast fortväxa utåt, ej uppåt. Men om
hafsbottnen sänker sig, så bygga koralldjuren uppåt, hvarvid allt lif och
tillväxt i de nedre för djupt nedsänkta delarne af korallstocken upphör, och
då genom hafsbottnens och fastlandets sänkning hafvet stiger längre upp
på land, så blir afståndet från refvet till kusten allt större och det forna
kustrefvet förvandlas till damref. Fortgår sänkningen ända till dess den af
refvet omgifna ön blifvit alldeles öfvertäckt af hafvet, så har damrefvet
öfvergått till ring-ref (bild 27).
Framställning af korallrefvens bildning, aa, bb, cc utvisa hafsytans höjd vid olika tider ; d ön
eller fastlandet; e kust- eller strand-ref; f dam- eller barrier-ref; g ring-ref; h den öppna
vattenrännan mellan dam-refvet och kusten; i lagunen inom ring-reftet eller atollen; k
kalkslam pä lagunens botten.
Koralldjuren bygga, som sagdt är, endast upp till hafsytan, och
följaktligen ligga refven med sin öfversta yta i vattenbrynet. Men genom
vågsvall lösryckas stora stycken af refvet. Dessa uppvräkas på dess yta
och emellan dem aflagras korallsand, som uppstår genom vågornas
söndergrusande verkan på korallstocken och på musslor och andra skaldjur. Det
hela hopkittas till fast kalksten genom ur hafsvattnet sig afsättande kalk.
På detta sätt bildas slutligen en vall, som reser sig öfver hafsytan, dock
endast under förutsättning att sänkningen af hafsbottnen afstannat. Med
hafsströmmar komma växtfrön från andra trakter och med flytande
trädstammar flere slags djur, och snart utvecklar sig på dam- och ringrefvet,
hvilket senare då kallas korallö (bild 28), ett rikt växt- och djurlif och
refvet är färdigt att emottaga menniskan.
Uti Indiska och Stilla oceanen hafva på detta sätt uppkommit en stor
mängd öar. De äro mer eller mindre ringformiga med en lagun i midten,
till hvilken leda djupa kanaler, så att äfven de största skepp kunna der-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
