Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till mineralierna räknas vidare de s. k. malmerna och de ädla
metallerna, åt hvilka skall egnas ett särskildt kapitel i slutet af boken.
Mineralierna vexla något till sin kemiska sammansättning, såsom förut
är antydt. Några beståndsdelar äro mera, andra mindre väsentliga. Till
jemförelse bifogas här en öfversigt af de vigtigaste mineralierna,
hvarigenom insigten i de deraf bestående bergarternas kemiska sammansättning
underlättas.
Kiselsyra,
kali,
natron,
kalk,
talk, 1
lerjord.
, jern 1);
vatten
%
%
%
%
%
%
%
%
Qvarts nära Orthoklas
100
65
14
1
1
spår
18
spår
—
Oligoklas
63
2
10-14
1—3
spår
23
spår
—
Labrador
52
1
4
12
1
29
1
—
Kaliglimrner
47
10
—
__.
spår
37
4
1—2
Magnesiaglimmer
42
8
—
—
17-25
16
10
1-4
Hornblende
47
—,
—
12
15
7
16
_
Augit
50
—
—
22
13
5
10
—
Klorit
28
spår.
, spår,
spår,
14
14
27
12
Talk
63
—
.—
—
34
—
2
1
Granat
37
___
—
32
2
7
22
—
Kalkspat
Kolsyrad kalk 100 %
Gips
Svafvelsyrad kalk 79 %, vatten 21 %
Apatit
Fosforsyrad kalk 92 %, fluorcalcium 8 %
Mangan 4 %
Af denna öfversigt framgår, att qvarts, fältspatsarterna och talk äro
rikast på kiselsyra; att orthoklas, oligoklas och kaliglimmer äro rika på
alkalier, men fattiga på kalk, talk och jern och slutligen att labrador,
magnesiaglimmer, hornblende, augit, klorit, talk och granat äro rika på
jern, kalk och talk, hvarjemte kalkspat, gips och apatit äro rena kalksalter
med olika syror. Häraf följer, att en bergart, som väsentligen består af
qvarts och orthoklas, är rik på kiselsyra och kali, men fattig på kalk och
jern, men att deremot en bergart, i hvilken labrador, hornblende, augit,
klorit och talk ingå, nästan saknar kali, är relativt fattig på kiselsyra,
men rik på kalk, talk och jern. De förra äro vanligen till färgen ljusa och
lätta, de senare mörka och tunga.
Läran om mineralierna kallas Mineralogi.
B. Bergarter.
I. Om bergarternas struktur, form och
lagringsförhållanden.
Bland de bergarter, med hvilka vi i det föregående hafva
gjort en — om ock flyktig — bekantskap, kunna vi särskilja
några, som utgöras af blott ett enda mineral, t. ex. kornig
kalksten af kalkspat och bergsalt af koksalt, samt andra, som bestå
af flere mineralier, t. ex. granit af qvarts, glimmer och fältspat.
De förra kallas enkla bergarter och de senare blandade. Af de
blandade bergarterna finnas flere, hos hvilka man ej med blotta
ögat kan urskilja de särskilda mineralierna, t. ex. lerskiffer,
hälleflinta och basalt. Dylika bergarter kan man kalla synbart enkla,
eller otydligt blandade.
*) Antingen jernoxid eller jernoxidul.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
