Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
den är mycket porös, pimsten, ock obsidian benämnes den glasiga,
täta, amorfa lavamassan med mörk färg ock skäligt brott. Båda
dessa varieter af lava uppkomma genom lavans hastiga
stelnande. Man kan urskilja tvänne hufvudarter af lava, det ena
slaget mera, det andra mindre rikt på kiselsyra. Det förra
gifver upphof till trachyt, det senare till basalt. Dessa båda
bergarter, trachyten ljus till färgen, basalten mörk, höra till de
yngsta eruptiva bergarterna. Den senare förekommer på spridda
ställen i mellersta delen af Skåne.
Diabas är en kornigt kristallinisk blandning af labrador
och augit. Till sin kemiska sammansättning utgöres den af
omkring 47 % kiselsyra, 16 % lerjord, 12 % jernoxidul, 17 % kalk
och talk, samt 4 % alkalier. Diabas är en mörk, tung bergart,
som till följe af insprängd svafvelkis och magnetisk jernmalm
rostar på ytan. Den småkristalliniska, nästan täta varieteten
kallas afanit eller trapp och utgör, som kändt är, betäckningen
på Westgötabergen.
Diorit är en kornigt kristallinisk blandning af oligoklas och
hornblende jemte ofta någon qvarts. Den kemiska
sammansättningen är i medeltal: 51 % kiselsyra, 18 % lerjord, 11 %
jernoxidul, 13 % kalk och talk, 5 % alkalier. På grund af den
öfvervägande mängden hornblende är färgen vanligen mörkgrön.
Finkorniga eller täta varieteter kallas äfven afanit (liksom
finkornig diabas). I fall oligoklasen försvinner, och bergarten
således hufvudsakligen utgöres af hornblende, kallas den
hornblendesten. Äfven dioriten med sina varieteter bruka, på grund
af jernhalten, rosta på ytan.
Syenit är en kornigt kristallinisk blandning af orthoklas
och hornblende. Till sin kemiska sammansättning utgöres den
af 58 % kiselsyra, 19 % lerjord, 8 % jernoxidul, 8 % kalk och
talk och 5 % % alkalier.
Denna bergart är sällsynt i Sverige.
Granit är en kornigt kristallinisk blandning af fältspat,
qvarts och glimmer. Hufvudbeståndsdelen är fältspat (vanligen
orthoklas, men äfven oligoklas). Qvartsen förekommer som
oregelmessiga glas- eller fett-glänsande korn af ljusfärg. Af de tre
mineralierna har qvartsen längst hållit sig i halfmjukt tillstånd,
(kristalliserat sist), hvilket man kan sluta af sättet för dess
hopfogning med de öfriga, hvilka synas liksom inbäddade i
qvartsen i Glimmerfjällen ligga strödda i bergarten och äro af
underordnad vigt. Glimmern kan ersättas af andra mineralier
såsom klorit, talk, gråtit m. fl. Af mindre väsentliga
beståndsdelar märkes svafvelkis, granat och apatit.
Den kemiska sammansättningen är i medeltal 72 %
kiselsyra, 16 % lerjord, 1,5 % jernoxidul, 2 % kalk och talk, 9 %
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
