Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
Vi förbigå här den mera invecklade indelningen af
kritformationen och inskränka oss till att framhålla, att man brukar
tala om undre och öfre grönsand samt den egentliga kritan, och
att den skånska och danska skrifkritan hör till den s. k.
Senongruppen, som är den yngsta aflagringen. Kritformationen har
en ej obetydlig utbredning i Europa, men den egentliga hvita
kritan finnes hufvudsakligen i Norra Europa, nämligen
Frankrike, England, Danmark, Skåne och norra Tyskland (Rugen).
De nu skildrade trenne perioderna, trias-, jura och
kritperioden, hänföras till en stor afdelning af jordens
utvecklingshistoria, den mesozoiska, tiden.
De under denna tid afsatta bildningarne äro mycket mindre
mägtiga än de palseozoiska, och äfven deras utbredning
betydligt mindre. Fastlandet har ökat sig på verldshafvets bekostnad,
och derigenom har äfven landfaunan och landfloran fått en ökad
betydelse. De rådande växt- och djurslägtena äro väsentligt
olika de palaeozoiska och närma sig mera de nu lefvande. Förut
bestodo skogarne af calamiter och lepidodendrer, under
mesozoiska tiden utgjordes de af barrträd och cycadeer, samt vid slutet
af krittiden äfven af löfträd. På samma sätt ändrar sig äfven
djurlifvet. Refbyggande koralldjur uppträda i stor mängd;
musslor och snäckor närma sig de nu lefvande formerna;
orthoceratiterna utbytas mot ammoniter och belemniter, som uppträda
med den största formrikedom för att dock dö ut under denna
tid; högre organiserade kräftdjur och insekter efterträda
trilobiterna; broskfiskarne börja gifva vika för benfiskar, och slutligen
finna vi äfven de första representanterna af foglar och däggdjur,
liksom i växtriket de första löfträden. Men hvad som särskildt
utmärker den mesozoiska tiden, är den formrikedom och den
kolossala storlek, hvarmed ödlorna framträda. 24 meter (70—80
fot) långa djur äro ej sällsynta, då deremot de nu lefvande
reptilierna ej öfverskrida 8 meter (25 fot) i längd.
Visserligen kan man nu särskilja bestämda växt- och
djurzoner; dock är klimatet i stort taget ganska ensartadt och varmt,
såväl i norden, som i södern.
Den period i jordens utveckling, som följer efter
kritperioden, kallas den tertiära. Dennas aflagringar öfvergå nästan
omärkligt i den derpå följandes, den qvartära eller
diluvialperiodens, hvarföre vi kunna sammansluta båda i en gemensam tid,
den hainozoiska.
Från kritformationen är deremot den tertiära skarpt skild.
De djurformer, som varit så utmärkande för den mesozoiska
tiden, såsom flygödlor, stora hafsödlor, ammoniter och belemniter,
äro alldeles försvunna. Men de former åter, som först under
kritperiodens senaste skiften uppträdde så sparsamt, såsom
däggdjur och löfträd, förekomma nu med ens i största rikedom.
Tertiärformationen utmärker sig vidare genom starka höjningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
