Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kan lefva t. ex. i England, och jöklarne hafva dragit sig tillbaka till
bergstrakterna.
Under det andra glaciala skedet inträder en ny tid af sträng köld.
Schweitz och Storbrittaniens glacierer utbreda sig på nytt, allt efter som
länderna åter höja sig. England blir för sista gången landfast med
Frankrike.
Under det postglaciala skedet förmildras klimatet så småningom.
Höjningen fortgår i allmänhet. Dock inträffa sänkningar på spridda ställen
t. ex. emellan England och Frankrike och emellan Sverige och Tyskland.
Djur- och växtlifvet intager efter hand sin nuvarande plats.
Den älsta stenålderns menniskor (den s. k. palceolithiska menniskan)
anses hafva lefvat i Europa under hela qvartärtiden. Först under den
postglaciala tiden uppträda mellersta stenålderns menniskor samtidigt med
renen och slutligen den yngsta stenålderns (den neolithiska menniskan).
Slutligen hafva vi att märka de aflagringar, som innehålla
lemningar af djur och växter, hvilka fortfarande lefva i samma
trakt. Dessa bildningar kallas alluviala och. tillhöra den
närvarande tiden, nutiden. Och då menniskan är denna tidens högst
utvecklade organiska väsen och kan sägas vara beherskande den
öfriga skapelsen, så har man kallat den närvarande tiden för
den anthropozoiska 1). För hithörande bildningar hafva vi
redogjort i första kapitlet.
För att underlätta öfversigten af jordens utvecklingshistoria,
lemnas här en sammanställning af de särskilda tiderna och
perioderna med deras motsvarande formationer och dessas
underafdelningar.
1) Den anthropozoiska tiden vill säga detsamma som menniskolifvets tid.
Tiden
Perioden och formationen
Etagen eller formationen
Azoiska (j ordens urtid)
Azoiska (eller urformationen) i
Gneis-Hälleflint-
Silur-
Kambriska Undersiluriska Öfver siluriska
Palseozoiska eller del
primära formationer-
nas tid (jordens forn-
tid)
Devon-Stenkols-
Bergkalks-Culm-Produktiva stenkols-
Dyas- eller perm-
Rothliegende Sand-
stein Zechstein-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
