Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
no
SILURFORMATIONEN T SVERIGE.
kalksten och lerskiffer, dock den senare med inlagringar af kalk- och
sandstenar. Men i vestra delen äro bildningarne väsentligt olika i
petrografisk hänseende, samt mycket fattiga på försteningar. De öfverlagras
af en öfversilurisk kalksten.
Sjelfva fjälltrakten, således gränsområdet emellan Sverige och Norge
från Dalarne och långt upp i Lappland, upptages ej af urberg, såsom man
kanske skulle förmodat, utan af en serie af qvartsiter och kristalliniska
skiffrar, hvilka äro yngre än de förut omnämnda siluriska bildningarne i
Jämtland. De kunna delas 1) i tvänne stora grupper, Seve- och
Köli-grup-pen, af hvilka den förstnämnda består af qvartsiter, samt gneis,
glimmer-och hornblendeskiffer; den öfre eller Köligruppen af halfkristalliniska
lerskiffer samt glimmer- och hornblendeskiffrar, alltså i allmänhet af de
bergarter, som annars utmärka urformationen.
Norrlands bergbyggnad synes således, efter hvad som kändt är, vara
sammansatt på följande sätt. Fjälltrakterna med inbegrepp af de högre
bergen, såsom Åreskutan, Helagsfjällen m. fl., bestå af qvartsiter och
kristalliniska skiffrar, hvilka äro yngre än midten af den siluriska tiden.
Derefter följer ett bälte af äldre siluriska aflagringar, hvilkets östra gräns går
ungefär 10 a 15 mil från riksgränsen eller i allmänhet nedanför de
långsträckta stora sjöarne i Lappland. Nästa bälte består hufvudsakligen
af granit, och slutligen torde trakten närmast hafskusten utgöras af
urgneis 2). I östra delen af Dalsland förekommer en mycket mägtig aflagring
af konglomerater, qvartsiter och skiffrar, men utan spår till försteningar.
Med ett gemensamt namn kallas de Dalformationen och anses tillhöra den
siluriska formationen.
Den öfversiluriska formationen finnes bäst utvecklad på
Gotland, som helt och hållet utgöres af bildningar från denna
tid. Lagren stupa svagt mot sydost, hvaraf följden är, att de
älsta aflagringarne träffas i nordvestra delen och de yngsta i
Bild 111.
södra och sydöstra delen.
De öfversiluriska
bildningarne kunna delas i
tre etager eller
grupper, nämligen Wisby
gruppen, den medelgotländska
gruppen och den
syd-gotländsha gruppen. I
allmänhet bildas ytan af
härda kalkstenar, iför öfrigt utgöres formationen af mergel-
skiffrar och sandsten.
1) Enligt A. E. Törnebohm.
2) Då de geologiska bildningarne i norra Sverige äro endast högst
ofullständigt kända, har det ej varit möjligt att uppdraga gränserna för dem
på den geologiska kartan. Äfven hvad det södra och mellersta Sverige
beträffar, bör ihågkommas, att den lilla kartan afser endast att framställa en
allmän bild af den geologiska byggnaden. För att endast framhålla ett
exempel, vilja vi påpeka, att då kuststräckan från Gefle till Hernösand är
utlagd som gneis, detta bör så förstås, att gneisen är den öfvervägande
bergarten inom detta område, hvilket dock ej utesluter möjligheten af att
andra bergarter, t. ex. granit, kunna förekomma som större eller mindre
partier inom samma trakt.
Genomskärning af Hoburg. (Enligt G. Lindström).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
