Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och i ett menlöst lopp till dälden afledd är.
En mark, allenast van att ris och mossa bära,
i skifvor hvälfves om med spadens hvassa blad,
att nära i sitt sköt en gång den ädla gröda,
som tystar nödens rop och gör den usle glad.
Här på den dränkta strand beställsamt fiskarn vadar,
och lägger med sitt spö försåt för böljans barn;
der vikens spegelvåg den platta ekstock badar,
hvarur för dem är sänkt ett falskt och rutigt garn.
Bland dessa skådespel, som flit och trefnad båda,
och i ett lefnadssätt, som enfald följa vet,
en djup förnöjelse jag känner hos mig råda,
som ej af nöden har den trägna lustbarhet,
en outtröttlig’ konst i stora städer skänker,
att ljufligt gyckla bort den orkeslöses lif.
En omgång af besvär dess trogna nöje kränker;
dess glädje yrsel är och stoj dess tidsfördrif.
En våg af silfverduk, en lund af lösa skärmar,
en tågbefästad sky må gäcka synen der:
en tjusningslek, som blott naturen illa härmar,
i hennes eget sköt af mig ej saknad är.
Må striden kring ett bord af sysslolösa kämpar,
beväpnade med blad i fyra färgers drägt,
bli granna sällskaps ro, bland dem han ledsnad dämpar:
min tids förkortningskonst ej här min omsorg väckt.
Jag tror mig återflytt till ålderns första tider,
då diktade behof, då konstlade begär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
