Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kn aim’ till pricka vet, hvad vissa herrar sagt,
och hvart förtluget ord ]>å troget minne lagt.
Hur matt det sällskap är, som endast lorriul eger
af hvad som andra sagt och intet eget säger!
’Fill lycka, hastigt nog ock detta förråd tröt,
att åter nyttja det man ändtlig laget bröt.
Med snabba löparsteg jag till min syssla • hastar,
på vägen än en vän i vägen hinder kastar;
han nyss från landet kom: han frågar livar jag bor,
och kärligt helsar mig från syster, bror och mor.
Jag fåfängt står på språng: jag höra skall min lexa,
hur gamla vänner må, hur deras ungar växa
-min gode landtman tror att stadsfolk intet gör,
för det man pudrad är och ej i åkern kör;
att all vår syssla är att goda värdar vara
och fägna alla dem, som komma och som fara.
Jag flyr i närmsta gränd; men knappt jag sluppit har,
i nästa hörn en vän mig under armen tar.
Allt, hvad han sade mig, kan ej i verser binnas;
det minns jag, att hans tal var icke värd t att minnas,
det gick på kläder ut: han granskar hvarje tråd,
och till en smaklig drägt vill hemta goda råd.
Ej Maros vandringsman så många faror hände,
när honom hamn från hamn de ilskne gudar sände,
som på min korta väg jag måste kännas vid.
Jag ändtlig hamnen ser och min förlossningstid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
