Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och bländad af det ljus, Hans hufvud spred,
förnam hon ej hur tidens sol gick ned,
hur qvällens förlåt öfver taflan hängdes,
hur orgeln tystnade och porten stängdes.
* *
När sönda’11 kom, log solen lika gladt
som i går afton, då hon bjöd god natt.
Hon bjöd hvar hydda, nu på sabbatsdagen,
»Guds frid», den lägsta icke undantagen.
Den lilla flickans mor var der så van
att sakna henne ofta hela da’n.
Ja, till och med, som i går qväll, det hände
att hon till natten icke återvände.
Ty glad och fri som sparfven under skyn,
fann hon ett näste öfverallt i byn.
Vid grannens fat, bland barnen omkring brädden,
fick hon en sked, och se’n ett rum i bädden.
Men kom likväl, fast det var rikt hos dem,
om sönda’n gerna före kyrkdags hem,
att ta’ sin bok, hon fått för flit i skolen,
och, framför allt, att få ta helgdagskjolen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
