- Project Runeberg -  Gustaf Ericsson i Dalarne : Drama uti tre acter /
12

(1784) [MARC] [MARC] Author: Carl Envallsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jag nu med egna ögon fer :

Af en min ungdoms Vän din blicken hugkomft

ger »

Hvars minne altid rum i detta bröd ikall äga;

Ack! at du dig den famrna kunde fäga!

Hur ömt om med hans drag du ockfå bar hans

namn ! . . .

Men .. .Jag ändå hans bild af kärlek tar i famn.

GUSTAF.

Välan ! Du här din Guflaf finner;

Se här den fordne Vän din kärlek fi* påminner»
Han för din rena fiäl fig iritt uptacka tör
Och hoppas dig hans öde ror,

När för et tappert fvärd du fer han flagan för
Och panfarn tvungen är i denna tröja byta.

ANDERS PEHRSSON.

Min Gud ! Må tårar ej från mina ögon flyta ?

Beftört uti min Dräng jag har
Den vördnadsvärde Vän, fom i de yngre dar
Hvar Landsmans hopp och välluil var! —.
Men fäg, jag beder, fäg, hvad grymma ödets lagar
Dig få förnedrad gjort i dina bäfta dagar ?

GUSTAF.

Min Vän ! Du bringar mig at rifva opp et får ,
Hvaraf i alla dar mitt hierta blöda får.

Du vet de olycksmoln , fom öfver Riket fväfvat,
Hur under utländikt ok de Svenike länge bäfvat;
Du äfven minnes än, hur Sturars mannamod
För Foiierlandets värn ej fparat lif och blod.

Men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:38:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gericsson/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free