Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF.
Min Fru! Om, fom ni fagt, förfåt mig äm«
nadt är i
Jag til min frälsning då ert Öma råd begär.
Af veklig frugtan för min fara
Jag icke vika vill ; men hoppet at jag äti
Kan träffa trogne Svenfké Män,
Och då för Rikets väl med dem milt ;if ej fpara»
Det hoppet gör, at äri jag ödet frePai för,
Och falt jag länge fått en boll för lyckan vara»
Mig mycket återllår , fom än jag väga »ör.
jag går. — Men fäg s jag ber , hvad väg mig
fäkraft, blifver ?
BARBRO;
Min Herre ! Jag åt er en häft och fläda gifverj
Min Dräng er ledfvän blii , fom trogen i iitt kali
Til Sverdfjö er ledfäga (kali.
Ni der i trygghet är. Men ikynda er, jag beder^
Ty fäkért göra de all fiié
At innari folen hunnii neder
De likfom vildjur ruia hiu -—
Er faknad är mig öm , er bö»tf ld jag bfilagar v
Men tillgif för mitt nit min fallka Makes broti \
Ni har min omforg röna fått ^
At flcydda edrä dyra: dagar.
GUSTAF.
Miri Fru ! Ért ädelmod uti éri tackfam fjäl
FörVaias ikall hos mig. Jag hallar bort. . «
farväl.
■’ . i—i
c ä ÖTTÖN-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
