Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
äfven den mest oöfvade och okunnige förmådde med sina barn
nå målet.
Emellertid kunde man ej tilltro fattighushjonen i Burgdorf,
att de skulle antaga allt detta, ännu mindre tro på det. Det gjorde
de heller icke. De beslöto vid ett sammanträde, att de ej ville, att
man skulle pröfva det nya undervisningssättet på deras barn;
borgarne kunde låta anställa försök med sina egna. Detta skedde
också. Gynnare och vänner bragte med all den konst, som på en
sådan plats och för ett sådant ändamål är nödvändig, det ändtligen
därhän, att jag erhöll tillträde till de lägre skolorna i den öfra staden.
Jag skattade mig lycklig. Dock, i början var jag liksom
förskrämd. Jag fruktade alltjämt, att man än en gång skulle köra
bort mig från mitt skolrum. Denna oro gjorde mig verkligen
oskickligare än jag annars är, och när jag tänker på det lif och den glöd,
medels hvilka jag de första timmarne i Stanz åt mig uppbyggde ett
fépalats och jämför detta med det handtvärksmässiga sätt, på hvilket
jag i Burgdorf kröp in i skoloket, så förstår jag nästan ej, att samma
människa kunnat göra det ena och det andra.
Här var det skolordning, en prägel af ansvar, litet pedanteri och
anspråksfullhet. Detta allt var mig främmande. Jag hade aldrig i mitt
lif tålt något dylikt, men jag hade mig ett mål föresatt, och jag tålde
det nu, kraxade dagligen från morgon till afton åter mitt abc och
fortfor planlöst i de empiriska gångar, jag i Stanz varit nödsakad
afbryta. Jag satte. outtröttligt tillsammans stafvelserader. Jag
full-skref hela böcker med serier af tal och sökte på allt sätt att bringa
begynnelsepunkterna för stafning och räkning till den allra högsta
enkelhet och till former, hvilka med den högsta psykologiska konst
så småningom skulle föra barnet från första steget till det andra,
men sedan utan luckor och på grundvalen af det fullständigt för^
stådda andra, fast och säkert till det tredje och fjärde. Men i stället
för bokstäfver, som jag lärt barnen i Stanz rita med griffeln, lät jag
dem nu teckna vinklar, kvadrater, linier och cirklar. Vid detta arbete
utvecklade sig så småningom tanken på möjligheten af ett
åskådningens abc, som nu är mig så viktigt, och med hvilkets
utförande hela omfånget af en allmän undervisningsmetod stod för mig
i hela sin utsträckning, visserligen ännu i dunkla drag. Det dröjde
länge, innan den blef mig klarare. Men det är verkligen sant, jag
hade alla utgångspunkter för tillbakaförandet af medlen för undervisningen
till på dess första element grundade försök redan sedan månader
bearbetade. Jag gjorde allt för att bringa det till den största enkelhet.
Det oaktadt hade jag ej reda på sammanhanget eller hade detta
åtminstone ej klart för mig. Dock kände jag med hvar timme mer,
att jag ryckte framåt, och det med stora steg.
Man hade redan, när jag var barn predikat för mig, att det
är en helig sak att tjäna sig upp nedifrån. Men jag har nu erfarit,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
