Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
ningarne. Det var icke ens tal om allt det andra. Han hade aldrig
haft någon annan skolbildning, än den han åtnjutit i en vanlig
schweizisk byskola, hvilken undervisning var helt och hållet inskränkt
till läsning, skrifning efter föreskrift, utanläsning af katekes och
dylikt. Men han älskade att umgås med barn, och han hoppades
att denna plats skulle kanna blifva honom ett medel att själf
förvärfva sig bildning och kunskaper. Hvad som brast häri, kände han
tryckande äfven .under den tid, då han skickades att uträtta
kommissionerna. Då man uppdrog åt honom att köpa än destillerade, än
preparerade saker, än salmiak, än borax och hundra andra saker,
hvilkas namn han aldrig i hela sitt lif hört, måste han anstränga
sig för att ej förgäta ett än aldrig så obetydligt uppdrag, för hvilket
han måste ansvara med hvarje styfver. Härigenom blef det honom
klart, hur fördelaktigt det skulle vara för hvarje barn att i skolan
få så pass mycken insikt i skrifning, räkning, läsning, alla slags
kunskaper, ja, till och med i sättet att lägga sina ord, som han nu
kände, att han för sitt obetydliga yrkes skull så väl hade behöft.
Redan de första veckorna hade han hundratals lärjungar. Men
uppgiften att behörigen sysselsätta alla dessa barn, bestämma hvad
de skulle läsa och hålla dem i ordning, öfversteg hans krafter. Han
kände ej till något annat sätt att hålla skola, än att ge uppgifter i
stafning, läsning och utantill-läsning, att upprabbla rad efter rad och
aga med riset, när barnen ej lärt’ sig läxan. Men han visste också
af egen ungdomserfarenhet, att med detta sätt att hålla skola sitta
de flesta barn mesta skoltiden lata, och till följd häraf hitta de på alla
möjliga dumheter och dåligheter. Sålunda går deras dyrbaraste
lärotid förlorad, och fördelarne af hvad de inhämtat uppväga ej de
skadliga följderna, som en dylik skolgång nödvändigtvis måste medföra.
Pastor Schiess, som med ajl makt arbetade mot den gamla
undervisningsslentrianen, hjälpte honom de första åtta veckorna
att hålla skola. De indelade strax från början skolan i tre klasser.
Denna indelning och bruket af de nya läseböcker, hvilka kort förut
blifvit införda i skolan, gjorde det möjligt för dem att samtidigt
öfva flera barn i stafning och sålunda mer än förut kunnat ske
hålla alla sysselsatta. Också lånade pastorn honom de nödvändigaste
skolböckerna för hans bildning .och en god föreskrift för att efter
den öfva sin stil. Denna föreskrift afskref han väl hundrade gånger.
Snart var han i stånd att tillfredsställa föräldrarnes hufvudsakliga
fordringar. Men sig själf tillfredsställde han ej. Han ville icke
allenast undervisa sina lärjungar i läsning och skrifning, han ville också
bilda deras förstånd. Den nya läsebok, som herr pastorn införde i
sin församling, innehöll religionslära i uppsatser och bibelspråk, satser
ur naturlära och naturhistoria, geografi, statsförfattning o. s. v. Vid
öfningen i läsning af densamma lät Krüsi pastorn vid hvarje kapitel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
