Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den dunkla känslan af allt detta bragte mig snart därhän att
försöka underhålla mina små elever med åskådningsföreställningar.
De äldre sökte jag medelst sokratisering att höja till tydliga begrepp."
Med det förstnämnda åstadkom jag, att barnen tillägnade sig
åtskilliga kunskaper, hvilka barn i denna ålder ej äga. Jag ville
förena detta sätt att undervisa med de läsformer jag fann i de bästa
undervisningsskrifter. Men alla de böcker, hvilka jag i och för detta
ändamål ville använda, voro skrifna så, att de förutsatte, att barnen
redan hade det, som först måste gifvas dem, nämligen språket.
Mitt sokratiserande med de äldre eleverna hade också den synbara
följd, som alla de ordförklaringar måste hafva, hvilka dels ej gifvas
på en bakgrund af sakkännedom, dels gifvas på ett språk, om
hvil-kets enskilda delar barnen ej äga någon klar föreställning. Det de
tillägnade sig i dag, glömde de några dagar därefter på ett för mig
fullkomligt obegripligt sätt, och ju mer möda jag gjorde mig, desto
mer tycktes de förlora den egna kraften att själfva framtvinga det
inhämtade ur dess dunkla gömmor.
Så kände jag i det stora hela oöfverstigliga hinder för
framskridandet till mitt mål, och de samtal jag hade med skollärare och
uppfostrare i min egen krets stärkte ännu mer min öfvertygelse,
att de, i trots af de oerhörda bibliotek af uppfostringsskrifter, hvilka
vår tid besitta, kände detsamma som jag, och att de under sitt
arbete med lärjungarne dagligen råkade i samma förlägenhet som
jag. Jag kände att dessa svårigheter i dubbel och tiofaldig grad
skulle tynga på de lägre skollärarne, såvida ej ett eländigt
handt-verksfuskeri gjort dessa män alldeles otillgängliga för en dylik
känsla. Jag uppfylldes af varma fast ännu dunkla förnimmelser af
dessa luckor, som jag såg i hela undervisningsväsendet, och jag
sökte af all kraft samla medel, genom hvilka det vore möjligt att
försöka öfvervinna de svårigheter, jag såg resa sig i och för
undervisningen af barn i alla åldrar. Dock kände jag snart, att mitt lif
ej skulle räcka till för uppnåendet af detta mål. Jag hade
emellertid redan sammanskrifvit en mängd böcker för detta ändamål, då
Fischer i flera bref gjorde mig uppmärksam på Pestalozzis metod
och gaf mig en aning om, att han måhända utan mina medel skulle
lyckas uppnå det mål jag eftersträfvade. Jag tänkte, att mitt
systematiskt vetenskapliga förfarande måhända framkallade de
svårigheter, som ej stodo honom i vägen, och att kanske vår tids konst
själf framkallar de luckor, som han ej behöfver utfylla, emedan han
ej känner och ej behöfver denna konst. Många af hans medel, t. ex.
ritning på skiffertafla och flera dylika, föreföllo mig så enkla, att
jag ej kunde fatta, hvarför jag ej själf kommit på samma idé. Det
föll mig in, att här användes något, som borde vara klart för alla.
I synnerhet var det en grundsats, som drog mig till hans metod,
nämligen, att han åter sökte bilda mödrarna till det, som naturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
