Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
2) Att lära dem känna hvarje föremåls form, d. v. s. dess
mått och dess förhållande.
3) Att så snart som möjligt göra dem bekanta med ordens
hela. omfång och med namnen på alla af dem kända föremål.
Och då barnundervisningen skall utgå från dessa tre
elementar-punkter, är det återigen tydligt, att konstens första bemödanden måste
vändas därhän, att med den högsta psykologiska konst bilda och
stärka grundkrafterna för räkning, mätning och tal, hvilkas
beskaffenhet ligger till grund för den riktiga kännedomen om alla
åskådningsföremål. Följaktligen måste man söka efter medel för
utvecklandet och bildandet af dessa tre krafter till den högsta
enkelhet, den högsta konsekvens och den högsta öfverensstämmelse med
sig själfva.
De enda svårigheter, som ännu visade sig för mig vid
erkännandet af dessa trenne elementarpunkter, var frågan: Hvarföre äro ej
alla egenskaper hos ett föremål, hvilka genom de fem sinnena äro
oss bekanta, i lika hög grad elementarpunkter för vårt begrepp, som
antal, form och namn? Men jag fann snart, att alla möjliga föremål
obetingadt hafva antal, form och namn, men intet föremål äger
gemensamt med alla andra de öfriga egenskaper, som genom de fem
sinnena klargöras utan har det ena gemensamt med ett, det andra
ge-gemensamt med något annat. Jag fann sålunda en väsentlig och
bestämd skillnad mellan antal, form och namn på föremål och deras
öfriga egenskaper; jag kunde sålunda ej anse några andra egenskaper
hos föremålen såsom det mänskliga vetandets elementarpunkter.
Däremot fann jag lika snart bestämdt, att alla öfriga egenskaper hos
föremålen, hvilka vi genom våra fem sinnen lära känna, omedelbart
ansluta sig till dessa elementarpunkter af det mänskliga vetandet.
Att följaktligen vid barnundervisningen kännedomen om alla öfriga
egenskaper hos föremålen medelbart måste hänga tillsammman med
förkännedomen om form, antal och namn. Jag såg nu, att genom
kännedomen om ett föremåls enhet, form och namn blir min kunskap
därom en bestämd kunskap. Genom den så småningom skeende
kännedomen om alla föremålets öfriga egenskaper, blir den hos mig en
klar kunskap. Genom medvetandet af sammanhanget af alla dess
kännetecken blir den en tydlig kunskap.
Och nu gick jag vidare och fann, ätt alla våra kunskaper utgå
från tre elementarkällor:
1) Från den ljudkraft, af hvilken språkfärdigheten utgår.
2) Från den obestämda, endast sinnliga föreställningskraften,
ur hvilken kännedomen om alla former uppstår.
3) Från den bestämda, ej blott sinnliga föreställningskraften,
från hvilken medvetandet af enhet och följaktligen äfven
räkneför-mågan måste härledas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
