Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
förskrift för pennan är fullkomligt densamma som dess förskrift
för griffeln, och barnet måste börja att använda pennan med att
skrifva bokstäfverna i samma storlek, som det förut ritat dem och
endast så" småningom öfvas med att skrifva efter de små
skriffor-merna, som vanligtvis brukas.
Alla undervisningsämnens psykologi fordrar väsentligen
afskiljandet af sina medel och en hårfin bestämmelse om, hvilka af
dessa kunna och skola i en viss ålder bibringas barnet. Som i alla
ämnen använder jag denna grundsats också i skrifkonsten och har
väsentligen genom ett oafbrutet påaktande häraf och genom den
däraf för de fyra- à femåriga barnen uppkomna griffelförskriften
kommit därhän, att efter denna metod också en dålig skollärare och
en fullkomligt oöfvad moder äro i stånd att, utan att själfva förut ha
kunnat det, bilda barnen till en viss grad af väl- och
skönskrifning. Här, liksom öfverallt, är det min metods väsentliga ähdamål
att åter möjliggöra för det nedtryckta folket att öfva
hemundervisning, att steg för steg höja hvarje moder, hvars hjärta klappar
för hennes barn, därhän, att hon själfständigt kan följa dem till
slutet af min elementar undervisning och kan utöfva den med barnen.
För att nå därhän behöfver modren i hvarje fall endast att vara ett
litet steg längre kommen än barnet själft.
Mitt hjärta sväller af förhoppningar, till hvilka dessa åsikter
föra mig, men, dyre vän, när jag nu, om blott på afstånd, yttrar
något om desamma, ropa människorna på alla sidor till mig: landets
mödrar vilja det nog ’ icke. Och icke endast människor ur folket,
utan till och med människor, som lära folket, människor, som lära
folk kristendom, säga hånfullt till mig: du kan löpa upp och ned i
våra byar, du finner ej en mor, som gör det du fordrar af henne.
De hafva mycket rätt. Det är så, men det borde icke vara så, det
skall icke vara så, och bland hundrade människor, som göra denna
invändning, vet knappt en, hvarför det är så och ännu mindre, hur
det kan göras annorlunda. Jag kan emellertid svara dessa människor
med det allra största lugn: jag vill med de medel, jag har i min
hand, föra hednamödrar i den yttersta norden därhän, att de göra,
hvad jag fordrar af dem, och om det då verkligen är sant, att
kristna mödrar i det milda Europa, att kristna mödrar i mitt
fädernesland icke skulle kunna bringas så vidt, som jag vet mig vara i
stånd att bringa hednamödrar i den vilda norden, så skulle jag vilja
tillropa de herrar, som i dag skymfa det fäderneslands folk, som de
och deras fäder lärt, undervisat och hittills ledt, jag skulle vilja ropa
till dem att två sina händer och säga: vi äro oskyldiga till denna
outsägliga omänsklighet, föröfvad mot det godmodigaste, mest
bildbara och tålmodigaste bland alla europeiska folk, det schweiziska.
De skola förklara: vi och våra fäder hafva gjort, hvad vi voro
skyldiga att göra för att aflägsna denna omänsklighets oerhörda olycka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
