Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
vid talundervisningen öfvas med upplysande sammansättningar af
betydande namn-, tids- och egenskapsord utan ock därigenom, att
barnets själfverksamhet höjes genom uppfinnandet och tillsättandet
af dess egna erfarenhetsbegrepp till den"" mångsidiga ordföljd, hvars
hufvudinnehåll det under talundervisningen tillägnat sig.
Så tillsätter barnet t. ex. vid skriföfningen ej endast hvad
det i läseboken lärt att kalla högt och spetsigt, utan det öfvar sig,
och blir därigenom allt mer lifvadt för uppgiften, i att tänka efter
och tillägga dessa epitet till de föremål, det i sin egen omgifning
lär känna såsom varande höga och spetsiga.
Jag vill ge ett exempel, hvilket sprider ljus öfver barnets
uppfinningsförmåga med afseende på dessa upplysande sammansättningar.
Jag gaf barnen ordet trekantig, och de gjorde tillsammans med
en landtskollärare följande bestämmelser däraf. Trekantig: Triangeln,
vattenpasset, den halfva halsduken, snickarens vinkelmått, en slags
fil, bajonetten, prisman, kopparstickarens skrapjärn, såret efter
blod-igelns bett, käppklingan, bohvetekärnan, benet på passaren, den
nedersta delen af näsan, spenatbladet, tulpanens fröhus, siffran 4.
De funno ännu fler: bord och fönster med runda skifvor, på
hvilka de emellertid ej visste några namn.
Detsamma gäller ock vid tillsättandet af adjektiv till
substantiven. De sätta t. ex. vid orden: ål, as, afton, icke endast alla
adjektiv till ål, as, afton o. s. v., hvilka de i läseboken redan
lärt känna såsom adjektiv till ål, as, afton o. s. v., utan också de
adjektiv, hvilka de inom sin erfarenhetskrets förmoda vara passande
därtill. Sålunda komma barnen själfva, genom detta sorts samlande
af kännetecken af alla föremål, på det enklaste sätt därhän, att de
på mångahanda vis och i öfverensstämmelse med sin erfarenhet
lära känna olika föremåls natur, väsen och beskaffenhet. Detta sker
också med afseende på verben. När barnen nämligen skola
upplysa ordet iakttaga medelst bifogande af substantiv och adjektiv,
så tillägga de ej blott de ord, hvilka de funnit i läseboken utan
förfara på samma sätt som här ofvan.
Följderna af dessa öfningar gå vidt. De föra barnet därhän,
att de utantill inlärda beskrifningarne, t. ex. klocka, gå, stå, ligga,
öga, öra o. s. v. blifva dem till en ledtråd, medelst hvilken de
bestämdt kunna uttrycka sig såväl muntligen som skriftligen om allt
möjligt, hvars form och innehåll sålunda blifvit dem bekanta. Det
förstås naturligtvis af sig själft, att detta sista resultat ej kan
uppnås enbart genom den isolerade skriföfningen, utan genom dess
sammanbindande med hela ordningsföljden af de medel, genom hvilka
metoden höjer sina lärjungar till ett så småningom skeende
begreppets klarhet.
På samma sätt måste man förstå hela gången af denna ledning,
när jag säger, att om skrifundervisningen fulländas, ej allenast som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
