Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur en gammal fånggevaldigers minnen - I. Vackra Anna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— För alltid, tillfogade hennes man.
Och så blef det. Man ville nu, fast sent,
godtgöra hvad man en gång brutit mot den
stackars Anna. Den lille faderlöse, i brott födde,
fick huld och skydd och namn. Han
adopterades nämligen sedermera af sina fosterföräldrar
och upptogs af dem som eget barn. Äfven
Anna räcktes en hjälpsam hand. Plats
anskaffades åt henne i en god familj, och denna dystra
lifseaga slutade bättre än de flesta andra dylika.
Ja, som sagdt, h?ad en gammal
fånggeval-diger har att berätta är vanligen dystert nog,
men äfven på hans väg växla skuggor och
dagrar, och äfven han kan någon gång leta Iram
ett ljust julminne.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
