Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur en gammal fånggevaldigers minnen - II. Stora Jon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fången. »Mänskligt att döma», sade denna, »blef
Stora Jon en bättre människa innan han dog;
han visade sig som en i allo ångerfull syndare.
Fången talade om för mig», fortfor predikanten,
»att han en gång räddat edert lif, och han
syntes mycket lycklig däröfver. Gud skall förvisso
förlåta honom hans synder, om han i uppriktig
ånger vänder sig till honom, hade hans mor sagt.
Nu trodde han, den store brottslingen, själf
därpå. Den tron hade han fått en julafton. Och
den julaftonen satte han högst af alla.»
Och dock hade han ej fått fira den mer än
tio minuter.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
