Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DOCK I C K E [A G
Gal. 2: 20. 1 Kor. .15: io;.
Det första, som här möter oss, är en bekännelse
från aposteln, att han levde. Man kan tycka, att
han icke behövde göra en sådan bekännelse. Det
var åtskilliga tiotal av år, sedan han hade kommit till
liv i Gud. Men då han efter dessa många årens förlopp
tänker på saken, är det för honom lika dyrbart att få
säga: »Jag lever», som då han för första gången kunde
säga det. Och när han efteråt tycker, att det liksom
lyser honom litet i ögonen, att han sagt: »Jag lever»,
tillägger han: »Dock icke jag, utan Kristus lever i mig.»
Detta visar oss alldeles tydligt, att han icke ansåg
något annat i världen för liv i egentligaste mening än
att leva i Gud, att livet i övrigt icke var ett liv.
Vi hava icke mer än två element att leva i: Gud
och världen eller, vilket är detsamma, synden. Men livet
i synden kallar skriften för död. Och då blir det icke
mer än ett liv — livet i Gud. Jag frågade här om dagen
en av de unga, som jag undervisar i kristendom: »Vilka
följder tror du, att synden har med sig?» Hon gav ett
svar, som jag alls icke hade väntat, men ett
förträffligt svar: »Man sjunker.» Det är gruvligt, men det är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
