Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
hela den reformatoriska livsrörelsen. Men det var
icke blott reformationens tankar, som kommo fram,
det var urkristendomens, det var bibelns tankar. Den
frågan: »Hur skall jag varda rättfärdig? vilken under
reformationens dagar grep så mäktigt in, lever än, ty
det är Gud, som givit oss den. Ingen tids store män
hava frågat: »Hur vill du varda rättfärdig?» Den frågan
är ett Guds ord till Israel och till hela världen, och den
måste därför bliva en livsfråga, den alla andra livets
frågor behärskande frågan, om den eljest skall
besvaras rätt. Men den frågan är, som sagt, icke en av denna
tidens frågor. Nej, det är andra frågor, som gå genom
tiden. Möjligtvis göres den frågan: »Hur skall ett folk
varda lyckligt?» Men frågan: »Hur skall ett folk varda
rättfärdigt?» den får Gud sköta om, menar man. Har
han skapat mig, får han ock se till, hur han kan frälsa
mig. Det lämnar jag åt Gud —- om det finns en Gud.
Ja, världen kastar denna fråga bakom sig, alldeles
såsom Gud har sagt: »Du kastade mina ord bakom din
rygg.»
Det finnes dock religiöst intresserade människor,
som upptaga denna fråga, ty man kan icke, om man skall
vara religiös, helt och hållet lämna den. Men det är
just det märkliga med denna fråga, att otn den upptages
utan att bliva en livsfråga, så leder den icke till det
önskade resultatet. Det fanns även på Jesu tid
människor, som behandlade frågan, hur man skall bliva
frälst och rättfärdig. Fariséerna hade upptagit den.
Men just därför, att de icke gjorde den till en livsfråga,
stannade de i egenrättfärdighet, i lagträldom och skrym-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
