- Project Runeberg -  Guds frälsningsväg /
74

(1924) [MARC] Author: Fredrik Hammarsten
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

74

om Guds vingars skugga. Sedan psalmisten i början av
psalmen har talat åtskilligt gott om Herren, sätter han
sig ned att lyssna. Och aldrig höra vi bättre, än när vi
tänkt och talat gott om Gud. Men det, som Herren
personligen säger i v. 14, är ändå skönare än de ord,
Psalmisten fprut haft i sin mun. »Han håller mig kär»,
heter det, »därför vill jag frälsa honom, jag vill beskydda
honom, ty han känner mitt namn. Han åkallar mig,
därför vill jag höra honom; jag är med honom i nöden;
jag skall befria honom och ära honom. Med långt liv skall
jag mätta honom och låta honom förnimma min hjälp.»
Vad är det, som gjort, att detta själens och Guds möte
kunnat komma till stånd och att Gud synbart fyllt sin
tjänare med sin helige Ande, med barnaskapets ande?
Det är stillheten. I Ps. 32 var det bekännelsen, som
framhölls, här är det stillheten. David är under den högstes
beskärm. Han är icke där på ett tillfälligt besök, han
går icke igenom skuggan, utan han sitter i skuggan, han
har lagt sig att vila i skuggan, och det är något helt
annat än att blott en stund av dagen vistas i skuggan.
Det är under de tider, man vilar i skuggan, som man
undfår kraft. Och den skugga, som faller över David, är
den allsmäktiges skugga. Vilken väldig skugga! Det
berättas om aposteln Petrus, att där han gick fram på
gatorna, brukade man föra ut dè sjuka, på det att
åtminstone hans skugga" måtte falla på dem, och detta
hade sådan verkan, att de blevo botade. Tänk då, när
den allsmäktiges skugga faller över en själ, vilken
härlighet! Och ändå är den allsmäktiges skugga mycket
mindre än han själv. Här i tiden blir det dock nog endast

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:40:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gfrv/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free