Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9*
missionsvänners tårar, icke tårar, som flutit på grund av
brist och umbäranden, utan tårar, som flutit i samma
sinne, som då Jesus grät över Jerusalem. Det har
funnits fäder och mödrar, som då deras barn lidit
martyrens död på missionsfältet, brunnit av längtan att få
skicka ut nästa son eller dotter till samma fält. Och de
ha gjort detta. De ha offrat allt, vad de ägt kärast i
livet. Om Jobs tålamod haven I hört, men I haven icke
hört om deras tålamod och tro, som i Kristi efterföljd
gått efter det förlorade fåret av det andra fårahuset.
Ja, kunde man samla allt, som Gud sett med glädje,
visserligen i barmhärtighet och nåd men ock i glädje,
här hemma och där ute — kunde man samla det i en
brännpunkt och fasthålla det för sin blick, fasthålla, vad
som varit en frukt av missionsverksamheten, och så
skriva däröver: Kristi kärlek har tvingat Jesu lärjungar så,
då skulle man i detta lilla ord »så» finna en hel värld av
det, som Kristi kärlek skapat på jorden. Jag säger detta
icke för att en missionsvän skall kunna känna någon
förhävelse. Ty det är så långt ifrån, att detta är
berättigat, att jag strax skall visa motsatsen. Men jag säger
det, därför att vi skola vara medvetna om, att vi av
våra trosfäder ha ett arv så stort, heligt och härligt att
upptaga, att det bör giva oss den sanna hänförelsen.
Och den får icke slockna bland missionsvännerna. Det
är den, som vi först och främst ha anledning att känna
varm i våra hjärtan.
Det första ordet till missionens vänner är därför
detta: Var tröst och var frimodig. Det är Herrens verk
alltsammans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
