Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
På den vägen är det nämligen, som klyftan skall kunna
fyllas. Men då måste det ock vara kärlek från båda
hållen.
Ja, mina käraste, låtom oss älska! Det är ändå ingen
kraft i världen så mäktig som kärleken, ingen, som
åstadkommer sådana ting-som den. Kärleken är stark
såsom döden, säger en vis man i Gamla testamentet,
och strömmar förmå icke utsläcka den. Är det någon
kraft, som skall kunna ställa tillrätta det myckna, som
är snedvridet i våra samhällen, är det visserligen
kärleken.
Men det är icke nog med att bara säga till sig själv
och till varandra: »I^åtom oss älska!» Kärleken låter
icke tvinga sig fram. Den kommer icke på kommando.
Den måste hava en källa, ur vilken den flödar. Och det
är den källan, som är nämnd i de första av våra textord:
»Gud är kärleken.» Sammanställa vi dessa båda ord:
»Gud är kärleken» med dessa: »Låtom oss älska!» då
måste vi erkänna, att det icke är en obillig eller
omöjlig sak att verkligen älska. Om en ung man klagar
över sin fattigdom och man säger till honom: »Din
far är rik», så har man med det enkla ordet visat honom
lösningen och utvägen ur hans trångmål. Och ropa vi
till varandra: »Låtom oss älska!» så tillfoga vi detta
ord: »Gud är kärleken.» Ja, din himmelske Fader är
kärleken. Därför är det verkligen möjligt för dig att
älska. Du har en källa att ösa ur, denna: »Gud är
kärleken.» Det är icke längesedan vi hade till text det ordet:
»Så älskade Gud världen.» Vi stodo liksom förlägna
inför det ordet och visste icke att säga mycket, därför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
