Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
På vardagen sitter han på sitt kontor och arbetar och
brevväxlar, tänker och planerar. När söndagen
kommer, är han trött. Det myckna arbete, som under
vardagen icke hanns med, det, tänker han, vill han utföra
på söndagen, eller ock vill han då resa ut till sin villa
och vila. Han har icke tid att gå till Guds hus.
Med hantverkaren, vad namn han än må hava, är
det på samma sätt. Han har fått en beställning, och
vad han icke hann med under veckan måste göras på
söndagen. Han har icke tid att gå till Guds hus.
Och huru många äro icke genom sin tjänst hela året
bundna på söndagarna! Icke har läkaren t. ex. tid
att mitt på söndagen sitta och höra Guds ord! Huru
många är det icke, som mena sig kunna försvara sig
på det sättet: »Jag har icke tid»!
Men det sorgligaste är: man har icke lust. Och när
man icke har lust, så har man icke tid.
Sedan kommer evigheten — hela evigheten! Du
kanske menar: då har man tid. Ack, vakta dig, att
snaran icke snärjer sig omkring din hals, så att du
kväves! Se på fågelsvärmen, som slår ned i trädet!
De röda, saftiga bären locka. Och de frossa och
tillfredsställa sitt begär. Men förut har fågelfängaren
varit där och satt ut snaran bland rönnbärsklasarna,
och när svärmen skall lyfta sig, är det mer än en, som
är fast. Sitt lystmäte fick han, men sin frihet miste
han. Han köpte tillfredsställelsen med livets förlust.
Vakta dig! Tidén är kort. Snart bryter du upp. Se
då till, att din själ är fri!
»Och de, som gråta», säger aposteln, »vare såsom gräte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
