Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H A N K A N
Hebr. 7:19—28.
Iden första versen av det upplästa bibelstycket
avgives det vittnesbördet: Lagen fullkomnade intet.
I det sista ordet heter det om Jesus, Sonen: »Hanar
fullkomnad till evig tid. Och mitt i vår text läses det:
Han kan fullkomligt frälsa dem, som genom honom komma
till Gud. Det är dessa tre synpunkter, som behärska detta
bibelstycke, och vi vilja nu upptaga dem till betraktande.
Lagen fullkomnade intet. Däri ligger ett vittnesbörd
om att Gud kräver, att Gud vill fullkomning hos oss.
Och det skulle väl ock kunna sägas, att däri ligger ett
vittnesbörd om att vi djupast inom oss, om vi eljest
känna oss själva rätt, trängta efter ett fullkomnande.
Gud kräver nämligen intet av oss, som icke har en inre
motsvarighet i behov, vilka han själv har skapat i vårt
inre. Och jag tänker, att var och en av oss någon gång
i sitt liv tänkt som så: »Ack, att jag vore annorlunda!
Ack, att jag vore en riktigt god människa, ja en sådan,
som Gud ville, att jag skulle vara, en sådan, som Gud
hade ämnat mig till, en sådan, som jag verkligen kunde
vara, om jag helt hade överlämnat mig åt honom!*
Nog förnimmes åtminstone någon gång hos varje män-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
