Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
Men växten giver ifrån sig det förbrukade. Detta kan
den icke använda längre. Med det andliga livet är det
på samma sätt. Det finns hos oss alla något gammalt,
förlegat, förbrukat. Det får icke finnas kvar. Rensa
ut dèn gamla surdegen! Det är påskens evangelium,
det är var dags evangelium.
Och det gamla, vad är det hos dig? Det kan jag icke
säga, men det kanske du själv vet. Det gamla, det där,
som hänger med och har hängt med under hela din
karaktärsutveckling ända till denna stund, som Guds
ande har rört vid så många gånger, som vänner och
fiender pekat på hos dig, som Guds ande har tillviskat
dig många sanningens ord om i ditt liv-.-— det måste
bort. Det blir ingen andens förnyelse, förrän det gamla
kommer bort och något nytt kommer in. Växten behöver
sol och ljus, regn, värme och vind. liksom kroppen
behöver mat och dryck, luft och rörelse, så behöver
den inre människan varje dag få sig tillförd nya krafter.
Och medlen, genom vilka dessa krafter tillföras henne,
äro de gamla kända: bönen, bibelläsningen, sakramenten.
Vilken oerhörd betydelse i vårt liv intaga icke dessa
medel! Såsom vi ställa oss till dem, sådant blir vårt
liv. Skall det bliva ett liv, d. v. s. en förnyelse, ett
framåtskridande, så måste Guds ande genom dessa
medel dagligen tillföra oss det eviga livets krafter. Och
det ligger i vårt eget skön, hur vi ställa oss i detta
avseende.
Det heter redan i det gamla förbundet om Guds
tjänare, över vilka Guds ande vilade: »Om de än gamla
varda, skola de likväl vara friska och skjuta färska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
