Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
flit och dugande kraft, och så ropat: »Detta hava vi
gjort.» Men så kom domen — förblindelsen* »Då de
föregåvo sig vara visa, hava de blivit dårar.» Vad är
denna fasansfulla förblindelse annat än ett utslag av
en den gruvligaste dårskap? Gud give, att vårt folk
må komma därtill, att det kan och vill bringa Gud detta
enkla sanningsord: »Ära vare Herren!» Kommer det
icke därhän, så veta vi, vad Gud har sagt: »Jag skall
icke giva min ära åt någon annan, icke heller mitt
lov åt avgudarna.» Och Herrens ord, det bliver
evin-nerligen.
Detta är nu »det mindre», att vi såsom folk tacka och
ära Gud för den nåd, som så ögonskenligen har vilat
över oss under den senast gångna tiden.
Men det finns också något, som vi kunna kalla »det
större». Det är i församlingen, således i folkets
egentliga kärna, i samlingen av dem som tro på Jesu namn,
som detta »Ära vare Gud» skall ljuda. Hava vi känt oss
själva såsom syndare, hava vi känt syndens tyngd
och syndens skam, vanära och förbannelse i vårt eget
liv, hava vi känt Herrens välsignande hand och hört
hans förlåtande ord: »Synderna förlåtas dig», hava
vi likt fågeln lösts ur fågelfängarens snara, visst jubla
vi då: »Ära vare Gud!». Och har det för oss blivit en
sanning, att på denna syndaförlåtelsens grund ett
gudsliv växt upp och en gudsgemenskap kommit till stånd,
som är det saligaste och härligaste i livet, och lyser emot
oss evighetens, härlighetens hopp, den himmelska
världen — då måste ur våra hjärtan bryta fram ett »Ära
vare Gud!» som griper hela vår själ och rycker oss med.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
