Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
255
det: »Den rättfärdige skall leva av tro» in i hans själ och
nu med så överväldigande kraft, att han, full av
blygsel Över sin vidskepelse, reser sig, lämnar trappan och
far hem till sitt land igen.
Han säger själv om sitt tillstånd strax före denna tid:
»Ehuru jag var en from och oförvitlig munk, var mitt
samvete uppfyllt av oro och ängslan. Jag kunde icke
fördraga orden ’Guds rättfärdighet’. Jag älskade icke
den helige och rättfärdige Guden, som straffar syndare.
Jag vredgades hemligen på honom, ja, hatade honom,
för att han, icke nöjd med att med lagen och livets
vedermöda förskräcka oss arma, även genom evangelium
ökade våra kval. Men när jag genom Guds andes nåd nu
förstod dessa ord: ’Den rättfärdige skall leva av tro’,
och fick inse, huru syndares rättfärdiggörelse kommer
av Guds blotta barmhärtighet genom tron, då kände
jag, som om jag blivit en alldeles pånyttfödd människa
och inkommit genom paradisets öppnade port. Och
liksom jag förut av allt hjärta hatat ordet ’Guds
rättfärdighet’, började jag från denna stund vörda och
älska det såsom det ljuvligaste och mest trösterika ord.
Ja, i sanning, detta språk av Paulus var för mig den
rätta porten till paradiset. Det var genom det ordet,
Gud sade sitt: ’Varde ljus! Och det vart ljus’.»
Det ordet blev reformationens skapareord.
Vi hava sett i våra svenska älvar, där timmer flottas,
huru det händer, att en av timmerstockarna fastnar
mellan stenarna, huru stock på stock, som kommer
dansande ned, stannar, och hurusom där reser sig en
timmerbråte. För att få den nedför älven behövs det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
