Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263
vägarna gått djupare och högre! Hur ha icke
vetenskaperna blomstrat upp på ett alldeles oförlikneligt satt,
särskilt naturvetenskapen! Men de som representera
dessa vetenskaper stå i allmänhet faktiskt utan
förståelse inför den korsfäste Kristus. Det gives ju dock
så mycket på denna vishetens väg som borde öppna
ögonen för Herren och hans under. Man har ju funnit
så många fördolda krafter i naturen och även vetat att
omsätta dem, att använda dem till mänsklighetens
utveckling och bästa. Men i stället för att beundra honom,
som skapat dessa krafter, beundrar man den och de,
som funnit dem. Det ligger dårskap över alltsammans.
Hur mycket väger väl den som finner något stort, som
legat länge fördolt, emot den som har skapat detta?
Det har gått oss, såsom den hedniska myten berättar
om den sköne ynglingen, som kom till källan, lutade
sig ned över den och fick se sitt eget ansikte. Han
blev så intagen av sin egen bild, att han blev bunden
och fängslad vid källan. Denna världens visa,
skriftlärda och klyftiga hava fått se bilden av sig själva i
stället för bilden av Gud i det studium, vari de hava
försänkt sig. Så hava de blivit bundna i självbeundran.
Mänsklig vishet har blivit det mäktigaste och största
för dem, och för Guds vishet hava de stått
främmande.
Samme apostel, av vilkens ord vi här läst något,
säger om den väg, på vilken hedningarna kommo bort från
Herren, att det gick så till, att de slutade att ära och
tacka Gud, och så blev deras tankevärld förvirrad. Så
begynte de hålla sig själva för visa, under det att de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
