Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET OVANSKLIGA ARVET
I Petr. 1:3—8.
Det är en lovsång, som vi nu uppläst. Ämnet för
denna lovsång är det eviga, oförgängliga,
obefläckade, ovanskliga arvet, och det är ett ämne, som på
det allra närmaste borde beröra och gripa envar av
oss. Ty arvet är ju något, som vi egentligen icke kunna
undvara. Arvet är nämligen icke blott en Utvärtes
härlighet utan innefattar först och främst det, som vi
själva genom Guds omskapande nåd, blivit och
förbliva i evigheters evighet. Ett vanligt arv kan tillföra
en människa många förmåner. Men detta arv
innehåller, som sagt, i första hand, vad vi själva blivit och
i samband därmed all den yttre härlighet, alla de övriga
livsvärden, som kunna givas i evigheters evighet av
den oändligt rike Guden. Det är helt enkelt det arvet,
som bör utgöra målet för vårt liv. Det är för att nå
detta, som vi insatts i världen och fostras av Gud.
Gå vi miste om det arvet, är allt förfelat, och är hela
vår evighetstillvaro det djupaste mörker. Skulle då
icke ett sådant ämne som detta, det härliga arvet, kunna
gripa envar?
Det talas visserligen i vår text blott och bart till de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
