- Project Runeberg -  Guds frälsningsväg /
422

(1924) [MARC] Author: Fredrik Hammarsten
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

422

annat sätt. Julen har en stilla, ljuvlig, älsklig
dragningskraft. Jag vet icke, hur det är, men det förefaller
mig, som om människorna under julen vore särskilt
mjuka och tillgängliga, som om aldrig så mycket gott
växlades som under den tiden mellan människor i
blickar, ord och handlingar. Det är Guds kärleks
uppenbarelse som gör, att vi människor hava ett så oändligt
behov av kärlek. Ingenting gör oss heller så lyckliga som
att få älska och känna, att någon älskar oss.

Ja, det är med kärleken vi skola börja. Men det
stannar icke där. Äro vi fattade av Guds kärlek, så
föras vi steg för steg framåt i livet. Vet jag, att Gud
älskar mig, då är nästa steg, att han också giver mig
frid. Han kan icke annat. Han måste göra det. Och
har jag friden jämte kärleken, då skall han giva mig
seger även om jag har en hel värld emot mig.

Guds nåd, heter det i vår text, har uppenbarats med
frälsning för alla människor. Vad fordras således, för
att du skall få del av Guds nåd? Ingenting annat än
att du är människa. Det står icke: Guds nåd har
uppenbarats för alla heliga. Icke heller: Guds nåd har
uppenbarats med frälsning för alla syndare utan för »alla
människor». Jag erinrar mig, vad en gammal
lekmannapredikant en gång sade till mig. »Jag vet», sade han
»ingenting som gör mig så lycklig, som att jag är en
människa.» Och jag förstod honom väl. Är jag en
människa, ville han säga, då har jag hela arvet. Och när
man glades över att man är en människa, bur man nog
också en verklig människa, en Guds människa, för
vilken Guds nåd blivit uppenbarad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:40:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gfrv/0422.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free