Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434
in, är det icke nog med, att du får ljus, att du har ljus,
du själv år icke längre mörker utan ljus.
Men, som sagt, det är så mycket som förvillar oss,
så att vi icke märka, hur det är fatt. Paulus säger, att
detta beror på att denna tidsålders gud har förblindat
de otrognas sinnen, så att det sken, som utgår från
evangelium om Kristi härlighet, icke skall lysa in.
Varje tidsålder har sin gud. Det är i själva verket denna
världens gud. Men han skiftar form, allt eftersom
människan vill hava honom. Världsguden anpassar sig
efter tiden. Därför kan man tala om varje särskild
tidsålders gud. Paulus talar om sin tidsålders gud, som
genom otro lyckats förblinda dem, för vilka han predikade
evangelium, åtminstone många ibland dem, särskilt
bland judarna.
Denna nuvarande tidsålder har också sin gud. Hur
skall man kunna måla honom med några korta ord?
Jag vet icke, om man icke skulle kunna säga, att det är
egoismen. Denna har ju alltid varit rådande, men
nog har den framträtt bjärtare än någonsin under de
sista åren. Den där krassa, hemska, blodiga egoismen
som vi sågo bryta fram i de krigförande länderna, hur
bröt den sig icke fram under krigsåren även i vårt
land i form av snikenhet och bedrägeri! Men det finns
också ett finare slag av egoism. Den skulle kunna
kallas självförhävelse. Människan sölar sig i sin egen
härlighet i stället för att tillägna sig Kristi härlighet.
Hon har fått syn på sig själv och beundrar sig själv.
Aldrig har väl människan beundrat sig själv såsom i
dessa tider. Och det står i Skriften, att det skall gå ända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
