Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
498
Hur skall jag finna vägen bland alla villor i världen?
Hur skall jag få svar på mitt eget hjärtas frågor? Hur
skall jag finna vägen?» Det är honom du skall söka,
Jesus, som sade, att han är livet. Finner du honom, då
har du vägen, vägen hem till Gud, till Guds tron.
Men det är också säkert, att när en människa funnit
livet, har hon vunnit en pärla av oskattbart värde,
på vilken mångas ögon vila, rovgiriga ögon, som vilja
röva bort den pärlan! Därför kan även det hjärta, som
funnit livet och vägen, vara ett oroligt hjärta. Så var
det med Jesu egna lärjungar. De voro icke blott
frågande lärjungar utan också oroliga lärjungar. De stodo
nu framför det skede i sitt liv, då de skulle bryta sig
väg genom världens fiendskap, då de skulle gå ut i
världen med Kristi evangelium. Då började deras
hjärtan klappa av oro. Skulle de komma igenom?
Skulle de kunna bryta sig väg? Skulle de verkligen
komma hem till Gud? Därför talar Jesus till dem om
hemmet. »I min Faders hus», säger han, »äro många
boningar, om så icke vore, skulle jag hava sagt eder
det. Jag går bort för att bereda eder rum. Och när jag
har gått bort och berett eder rum, skall jag komma
tillbaka och taga eder till mig, på det att varest jag är,
där skolen ock I vara.»
Vad vi hava fått här — livet och sanningen — hava vi
ändå blott i ringa mått. Det är så ofullkomligt
alltsammans på grund av vår bristfulla uppfattning och
vårt ofullkomliga tillägnande därav. Därför måste vi
sträcka oss fram till evighetslivet i en annan värld,
där allt blivit fullkomnat. Även där är det väg, väg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
