Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
527
eller civil ämbetsman. Man vet icke vilket. Redan hans
samhällsställning var något som band honom*
Vi må f. ö. befinna oss i vilket läge som helst i livet,
när det gäller att tro, skall det alltid finnas något inom
oss, som vill hålla tillbaka. Och helt säkert finnes det
mer än en i vårt samhälle, som står i en ganska hög
ställning och redan därigenom bindes. Man känner
inom sig, att det borde bliva annorlunda, att man borde
giva Gud rätt. Man erkänner trons väg såsom den enda
sanna, men hålles tillbaka av något osant i sitt liv.
Och det är ju lätt att förstå, att går man under åratal
och låter sitt samvete bindas, måste den inre människan
bliva förstörd.
Det finnes också sådana ibland oss, som hava ett
medfött naturbehov efter klarhet. Det är hos dem mer
utvecklat än hos andra. Ja, det är för dem ett behov
att hava allt klart, innan de kunna tro, och det binder.
Men man kan göra för mycket väsen av detta sitt behov
efter klarhet, t. o. m. få det till en förevändning för att
icke tro.
Andra bindas av medvetna synder i livet, som de
icke vilja bryta med. De säga att de icke kunna. Det
vore rättare att säga, att de icke vilja giva upp dessa
synder.
Andra åter givas, som, hur de rannsaka sitt väsen,
icke veta av något, som binder dem, men ändå icke
kunna tro. Och helt säkert måste vi erkänna, att, är
det någon som är värd medlidande, så är det en sådan
människa. Att icke förstå, vad det är som hindrar,att
hava genomrannsakat sitt inre, att icke finna något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
