Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I jorden växa snart kastanjens grenar
— hon stänger långsamt sitt smaragdpalats
och döljer så, jag vet att så hon menar,
min första usla glädjes skådeplats.
*
Där står en gudabild till hälften gömd,
ty parken flätar grönt omkring de vite,
det är en övergiven och förglömd,
förvittrad, sönderslagen Afrodite.
Du ensliga, du övergivna bild,
jag bär en motbild med desamma dragen
i hjärtats park, som länge vuxit vild,
och även den är glömd och sönderslagen!
Dock var den fordom stolt och skön som du,
tills jag en dag slog sönder den förbittrat.
Dess härliga gestalt är härjad nu,
dess rena anlete är nu förvittrat.
Låt snåren breda sig, låt rankor slå
om vita lemmarna den gröna kjolen,
det gör mig ont, men det är bättre så,
än om du lytt och naken mötte solen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>