Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och spindlar vävt sin väv i budoaren,
på toaletten fallit damm i flockar,
där hon beskäftigt snabb och konstförfaren
med nätta fingrar prydde sina lockar.
Ett lyckligt barn jag krossat utan skoning,
en fattig ödmjuk glädje har jag rövat
— det är en ting, som kräver lång försoning,
min själ är vek, mitt hjärta är bedrövat!
*
Det kyällas redan, mörkare det skymmer
och dunkel faller över lind och björk.
Så faller skuggan av ett gömt bekymmer
på själens drömmerier tung och mörk.
Den tysta skogen stirrar över muren
— han är den vida ödslighetens son.
Den gåtfullt skumma hotande konturen
för bud om vad? — till vem? — och varifrån?
Ifrån det obekanta öde vida,
som ej görs ljust av någon tankes bloss,
oändlighetens bud i mörkret skrida
och skräck och ångest viska de till oss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
