- Project Runeberg -  Skrifter. Jubileumsupplaga / 5. Prosa /
26

(1935) [MARC] Author: Gustaf Fröding
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturalism och romantik (Zola)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

struerad. För att finna ”la bete humaine” har han därför
endast behövt taga ur högen eller åtminstone endast
välja bland vissa efterblivna naturer, brottslingsnaturer,
hos vilka han har anledning att antaga att djurisk atavism
förefinnes — i alla händelser gör han ingen nämnvärd
skillnad mellan dessa och andra människor. Men när
han åsidosätter och ignorerar den moraliska känslan
av ont och gott, som möjligen utgör människans
företräde på samma gång som hennes olycka i jämförelse
med djuren, begår han kanske ett lika stort våld på
verkligheten som Bulwer i den nämnda sällsamma historien
och företager ett experiment av ungefär samma art som
Adalbert von Chamisso med Peter Schlemihl, mannen
utan skugga.

Det är även en annan fullblodsromantiker, som
kommit mig i minnet vid läsningen av Zolas bok och det är,
sä konstigt det än må låta — Hans Kristian Andersen.
Man drar naturligtvis på munnen och rycker på axlarne,
men det må verkligen förlåtas mig, om jag måste tänka
på den gamle sagoberättaren, när jag gjorde bekantskap
med La Lison, flickan-lokomotivet, som så ömt älskades
av Lantier och hans eldare och hade ”des qualités rares
de brave femme” och ”la personnalité de la machine, la
vie”. Mången tör i själva verket hava lagt märke till
den barnsliga naivitet som stundom hos Zola kommer
till synes, mitt ibland det stora och gräsliga, i synnerhet
när han är i tagen med att giva ett levande väsen åt den
döda materien, och han har då bra mycket större likhet
med en sagoberättare än med en halvt vetenskaplig
författare. Det är mig alldeles omöjligt att icke erinras om
Andersens levande bollar och stoppnålar, hans vandrande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:42:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gfskrifter/5/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free