Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Robert Burns - 1. Ungdom och armod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utläggningsskrifter av allehanda slag och vanliga
skolböcker hade han i hemmet tillgång till sådana skrifter
som Addisons ”Spectator”, Shakespeares skådespel, Boyles
vetenskapliga föreläsningar, arbeten av Pope, Locke m. fl.
— en särdeles märklig boksamling hos en from man av
folket vid den tiden. Roberts älsklingsläsning utgjordes
dock av de visböcker han kunde komma över. Han hyste
i synnerhet stor beundran för de skotske skalderna Allan
Ramsay och Ferguson, vilka han alltid betraktade som
oupphinnliga mönster, ehuru han själv torde lämnat dessa
mönster bakom sig. Det som övat det största och
lyckligaste inflytandet på hans egen utveckling som skald
var emellertid en samling gamla skotska folkvisor, vilkas
tonart och form han upptagit och förädlat.
Oaktat sin fattigdom mäktade William Burns
dessutom ge sina söner en rätt god skolunderbyggnad. Han
och fyra av hans grannar förenade sig om att avlöna en
privatlärare, och denne undervisade icke blott i den tidens
vanliga skolämnen utan även i kyrkmusik och — konsten
att göra vers! Robert visade ingen ovanlig begåvning,
och särskilt i musik var han alldeles ohjälplig, vilket
man anmärkt såsom egendomligt hos den, som var ämnad
att bli en av världens mest musikaliske visdiktare.
Han skildras för övrigt vid denna tidpunkt såsom en
allvarsam, osällskaplig och tafatt gosse. Ingen — allra
minst han själv — anade den rikedom av älskvärdhet,
lidelse och fantasi, som låg förborgad någonstädes i hans
varelse. Han gick och upprepade för sig själv Allan
Ramsays versar och tänkte att det var något övermåttan
vackert — de gamla skotska balladerna sjöngo trolskt
och lockande i hans öron — det fagra, vänliga land-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
