Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Robert Burns - 4. Ärans dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rinda”, och det tyckes ha varit något uppstyltat i deras
förhållande, som väl stämde med det onaturligt
sentimentala i tidsandan, men icke med den anda som genomgår
hela Burns’ diktning.
Just som Sylvander var i färd med sina dyra
försäkringar att ”älska Clarinda till döden, genom döden och
för evigt”, mottog han sorgliga underrättelser om sin
övergivna trolovade, Jean Armour. Hon var åter, såsom
följd av deras senaste samvaro, på väg att bli moder.
Hennes brutale fader hade drivit henne på dörren, och
hon stod nu utan huld och skydd. Burns föranstaltade
visserligen att hon blev mottagen i en väns hus, men
fortsatte ännu en tid förhållandet till Clarinda, ”den sköna
härskarinnan över skaldens själ”.
Sedan han sent omsider erhållit sitt honorar, 9,000
kronor, av vilka han lämnade en betydlig del till
underhåll åt sin moder, och sedan han otvetydigt erfarit att
intet var att vinna av vederbörande i Edinburgh, fann
han emellertid ingen annan utväg än att återtaga sitt
gamla yrke såsom gårdbrukare. Han uppgjorde därför
kontrakt om arrendehemmanet Ellisland i närheten av
Dumfries och det var väl med tanken på att han där
behövde en duglig matmor att förestå hushållet, som han
erinrade sig sin gamla skuld till ”vackra Jean”. Han
lämnade Edinburgh på våren 1788, och i augusti samma år
fullbordade han genom vigsel det i själva verket redan
förut lagligt giltiga äktenskapet med henne. Någon
anledning att ångra den rättvisa han sent omsider gjort
henne fick han heller aldrig, ty trots hans ständiga
otrohet minskades aldrig hennes tillgivenhet, och hon blev
den förträffligaste husmoder han kunde önskat sig.
7. — Frödin g, Skrifter. V.
X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
