Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Robert Burns - 5. Motgångar och död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om människorna och livet blevo allt dystrare, och hans
självförebråelser blevo honom en ständig anledning till
pina. Den enda utvägen att komma ifrån denna
förtvivlade sinnesstämning var att söka upp det muntra
sällskapet vid de fyllda glasen.
Han hade dock ännu stunder av poetisk ingivelse, och
några av hans sista dikter andas en levnadsfriskhet och
ett manligt mod, som stå i bjärt motsats till hans
hypo-kondriska betraktelser i brev. Till dessa friska dikter
av den sjuke mannen hör den käcka visan ”Förnöjsam
med litet” samt den manliga av prof. C. R. Nyblom på
svenska översatta ”En man är man, trots allt sånt”.
En kung kan adla en och var,
baroner gör och allt sånt,
men nämna ut till ärlig karl
— jag tror han låter bli sånt.
För allt sånt och allt sånt,
förnäma namn och allt sånt
— den stolta känslan av sin kraft
är högre rang än allt sånt.
Om den självständighet och den frihetskänsla, som
tagit sig uttryck i denna stolta dikt, ock voro ägnade
att ge skalden det stöd han behövde för att kunna uthärda
livet, medverkade de likväl i sin mån att göra hans liv
olyckligt, i det de till sist utestängde honom från det
något så när bildade umgänge, som var att tillgå i
grannskapet och som hans sällskapliga och sympatiska natur
så väl behövde.
Hans självkänsla hade alltid varit mycket stark, och
även under den tid nådens sol kringstrålade honom som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
