Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björnstjerne Björnson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en tid må uttala den. När man hör honom tala eller ser
honom skriva tidningsartiklar, känner man sig ofta böjd
att bedöma honom som en hänsynslös och blint troende
partiman, som icke har öga för människolivets och
människonaturens mångfaldiga skiftningar, vilka icke låta
sig dömas efter dogmer, det må vara modernt liberala
eller gammaldags konservativa. Men när man läsar hans
skaldeverk, vilka tillkommit medan hans själ befinner
sig i jämvikt och hans andliga verksamhet nått sin högsta
kraft och rikedom, finner man hur djupt han ser, hur
rättvist och ädelmodigt han dömer, vilken fin och
kärleksfull blick han har för det värdefulla även hos karaktärer,
vilka i åskådning och naturanläggning äro raka motsatser
till honom själv. Det kan låta underligt för många, som
förnämligast känna Björnson genom hans deltagande i
unionsgrälet — men det är icke desto mindre sant att
han är en fördragsamhetens skald mer än någon annan
i norden.
På många ställen i hans skådespel och berättelser
överraskas man av detta moraliska ädelmod och några
av dem såsom skådespelet ”Leonarda” och romanen ”Paa
Guds Veje” tyckas rent av vara skrivna i syfte att predika
en alltomfattande och alltför låtande fördragsamhet.
Kanske skall han en gång, när den svåraste kampen är
överstånden, taga unionstvisten till ämne för ett skådespel
och många skola då helt visst få anledning att förvånas
över den rättvisa och den själfullt förstående uppfattning
han har även av det speciellt svenska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
