Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strindbergs dramatik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det sista stycket ”Moderskärlek”, är mera sorgmodigt
än bittert fastän det även här gäller att ge en stöt åt
en gängse tvångsföreställning — den att kärleken till
föräldrarne måste gå över allt annat för barnen. En
stackars ung skådespelerska har uppväxt såsom oäkta
dotter till en moder, som förut varit prostituerad — hon
har erhållit bildning genom faderns hjälp och är en
finkänslig varelse, men kvarhålles av den där obligatoriska
moderskärleken i den råa vidriga krets, där modern
vistas. Så kommer halvsystern, faderns äkta dotter, och
erbjuder henne ett ljusare liv, men flickans finkänsliga
plikttrohet tvingar henne att stanna kvar i sin förra
omgivning, där rännstenslukten överallt stinker igenom.
Scenen mellan de bägge flickorna är av en vek och
rörande skönhet, som är sällsynt hos de senare årens
Strindberg. Han tycks ha återfått en del av intresset och
även sympatien för den unga kvinnan, vilken länge varit
borta från hans författarskap, medan den halvt åldrade
megäran där spelat huvudrollen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
