Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strindbergs lyrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
där ärlorna fordom
plockade daggmask,
gammal förfelad daggmask,
som fick gå hädan
så bittert-oväntat-hädan
utan att få fylla sin kallelse
på en engelsk metkrok.
Den gamle olycklige daggmasken, som ej fick följa
sin kallelse, erinrar livligt om det pessimistiska ”Unga
Sverige”, som under norsk-rysk inflytelse anställde så
många bedrövliga betraktelser över ett ”förfelat liv”.
Ingen som varit med i den där stämningen, vilken tog
sitt dystraste uttryck i Christer Svans ”En självmördares
anteckningar”, kan låta bli att i den förfelade
daggmasken igenkänna sig själv.
Ibland höjer sig Strindberg liksom Heine, ehuru de
aldrig helt övergiva den självironiskt humoristiska
stämningen, till det storartade, t. ex. i den präktiga
förbannelsen över England och utsiktsfantasien över Norge från
Frognersätern.
Dessa ypperliga resebilder hava emellertid blivit
misskända. Man tycks alls icke förstått det humoristiskt
sammansatta i denna självsvåldiga, men själfulla och
satiriskt träffsäkra lek med en del förment heliga ting.
Det finnes en dikt av Strindberg om ”Samum”, vilken
visserligen till formen är dramatisk och det förträffligt
dramatisk, men egentligen bara är en genial målning
av ett enda känsloutbrott, lösryckt från det yttre livet
— hämnden, och gör därför snarare ett lyriskt intryck.
En ung fransk officer flyr för samum och finner en
tillflykt i en kabylisk helgongrav. Där finner han före
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>