Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrek på Ransätt (F. A. Dahlgren)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDREK PÅ RANSÄTT.
(F. A. DAHLGREN.)
”Å bremsen han for te Permess en gang”, den lustiga
visan om bromsens hemfärd till Tösse från marknaden
i Karlstad var säkert en av de första låtar, som ljödo i
mina öron, sjungna i begynnelsen av 60-talet av mina
första kvinnliga vårderskor — Kajsa, min amma, Lotta,
vår barnpiga, eller någon annan bygdens dotter från
Alsterstrakten. Den var redan då lika klassisk och
hemmastadd på värmlandsjäntornas läppar som ”Gullman i
föle” (Gullmanig fåle) och ”Alonzo den tappre så
kallades han”.
Vid den tiden kände jag ingenting om F. A.
Dahlgren, hans visor kommo visst till mig lika
folkursprung-ligt och namnlöst som någon vaggviselåt, och vad jag
då begrep av dem var väl närmast den dansglada låten.
När jag sedan, litet äldre bliven, återfann dem i tryck,
uppfattade jag dem huvudsakligast med den värmländske
berrgårdspojkens välbehag över den breda härmningen
av det bondska. Herrskapen på bruken och prästgårdarna
i Värmland talade själva och tala väl än ett språk, som
tar sig ytterst lantfolkligt ut för stockholmare och
stockholmares vederlikar, men icke desto mindre hade dessa
”fare-å-göre-å-snälle-du”-talande familjer sin outslitliga
glädje av sina underhavandes och självägande grannars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
