Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luckor i den jämförande religionsforskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mäns samt deras lärjungars och efterföljares. Varför äro
laoismen och konfutsismen religioner, men icke
plato-nismen och spinozismen? Eller varför är icke Sokrates
en religionsstiftare lika väl som Muhammed? Är den
kritiklösa tron på den första upphovsmannens ofelbarhet
villkoret för att en livs- och världsåskådning skall vara
religion? I så fall tyckes åtminstone måttet uppfyllas av
pytagoréerna, vilka ju voro bekanta för bergfast tro på
mästaren och för sin sed att jurare in verba magistri.
Med rätt eller orätt ha i senare tider andra filosofers
lärjungar påståtts hava samma sed.
I alla händelser borde väl de stora helleniska
filosof-kretsarnes livs- och världsåskådningar kunna anses vara
religioner åtminstone lika väl som deras mindre
filosofiska samtidas fantasier om Zevs och Proserpina etc. Det
är för övrigt ofattbart hur man kan se någon skillnad
i sak och tillvägagångssätt, när Lao och Konfutse sätta
sig ned att uppteckna eller föredraga vad de tänka och
föreställa sig om livets art och uppkomst och uppställa
regler för sitt och andras liv, eller när Sokrates och
Plato, Spinoza, Kant, Hegel och Schelling göra precis
detsamma. Möjligen kunde man göra skillnad mellan
religion och religion, om man från de andra avskiljer
de s. k. uppenbarade och, betraktar enbart dem som
religioner, men dels kan man väl redan förut icke påstå
att t. ex. Konfutses religion är uppenbarad i samma
betydelse som mosaismen, emedan den väl icke själv gör
anspråk på att vara uppenbarad i denna betydelse, dels
kan man förmodligen tala om en sorts uppenbarelse även
hos vise, som icke blivit upptagna bland
religionsstiftar-nes antal — man erinre sig t. ex. Sokrates’ daimon och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
