Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om jagmedvetenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
solsystemet. Man kunde desslikes tänka sig att närmast
utom vårt solsystem funnes ett solsystem, där solen vore
något svagare lysande än vår, liksom närmast inom vårt
solsystem funnes en sol med något starkare ljus än
vår o. s. v.
Fortsätter jag vidare med min spekulativa nyck och
tänker mig möjligheten, att varje världsklot eller
undersystem av världsklot, som befinner sig på närmare eller
fjärmare avstånd från centralstjärnan, alltefter denna
mindre eller större avlägsenhet från centralstjärnan är
mindre eller mera omgjutet och kanske även
genom-gjutet1 av liv — ju längre bort allt mer latent, outvecklat
och matt ända till vad man kunde kalla relativ intethel —
ju närmare, dess vaknare, rikare, starkare, mera utvecklat
och mångfaldigt.
Jag tänker mig försöksvis vidare att jagförnimmelsen
är integrerande samhörig med livets väsen, så att liv hos
en individ hur lågt stående som helst icke kan tänkas
ulan någon skymt av jagförnimmelse, om ock omedveten
och svårupptäckbar ända till latentitet samt att
jagmedvetandet successive utvecklar sig ur det, som kunde den
kallas individualitetsförnimmelse, och denna ur ändå
omedvetnare stadier av självförnimmelse ända till
relativt fullständig självoförnummenhet. Och liksom man
1 Man kunde nämligen möjligtvis tänka sig livet vara till på
ett latent sätt även i den oorganiska materien och de i denna
verkande krafterna, ehuru det möjligen kan vara rimligare att
tänka sig den organiska materien, som enligt tankegången i denna
uppsats tillika är den mer eller mindre personligt besjälade, är
den ensamt levande, vilken efter lagame för sitt väsen begagnar
sig av och omvandlar den oorganiska materien. Möjligen kunde
detta sista uttryckas så att materien, eljest död, blir levande,
d. v. s. organisk, så snart den ingår i ett levande väsens organism.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
